Snow-Bobb
Igår hade det stora leksaksvaruhuset i stan reakväll. Detta förmodligen för att personalen inte orkade vänta på den riktiga julrushen utan ville känna av trycket av stressade människor som kastar sig över varor redan nu.
Denna happening skulle ske vid sjutiden på kvällen, så efter att ha innjutit ett frassemål med lökringar tillsammans med min familj så begav vi oss till varuhuset tjugo minuter i sju.
Tanken med att åka dit tjugo minuter innan var att vi i lugn och ro skulle kunna reka av vilka saker vi ville köpa, plocka på oss dom och sen gå till kassan klockan sju då priserna skulle börja gälla.
Väl inne i varuhuset märkte vi att ungefär 700 andra människor hade tänkt samma tanke fast förmodligen åkt dit redan tjugo i sju kvällen innan. Själv var jag fast besluten att köpa en bob, en snowracer eller snow-bobb som min kära flickvän säger, eller två ifall min son också ville ha en.
Upplägget var så att de hade en stapel med bobb-kartonger som de täckt med en pressening som skulle lyftas prick klockan sju. Jag uppskattade antalet bobb-kartonger till 30-40 st och kön på människor som ville ha en bobb-kartong till cirka 200st. Min 2-årige son som satt på min arm förstod att pappa skulle bli väldigt ledsen ifall han inte fick en bobb och manade därför på mig att försöka komma längst fram. Eftersom jag känner till detta varuhus som min egen ficka efter dagar av barnvagnshandlande och drömska promenader bland teknik-legot så gled jag osynligt in bakom en hylla och ut igen just framme vid bobb-kartongerna.
Alla var förväntasfulla när pressenningen avtäcktes
Klockan slog sju och personalen avtäckte presseningen med bobb-kartonger. En man som jag skulle uppskatta till sjuttioårs åldern var så ivrig att han kastade sig över högen och blev liggande uppe på kartongerna medans resten av mobben slet i dem som hungriga hyenor. Själv stod jag i tredje led och nådde precis fram så jag kunde lägga händerna och känna på de åtrovärda kartongerna. Dock var det en miss att ha min son på armen då jag skulle behöva bägge händer för att slita åt mig en kartong ur högen. Plötslig i ögonvrån ser jag en gråhårig tant som kommer i full fart från höger (hon satsade så hårt för att hon förmodligen visste att hon skulle dö av ålderdom innan hon kommit till kassan ifall hon inte satte fart) och trycker till min son som jag har på armen så att jag nästan tappar honom.
-Bobb, bobb..ahhhrrghh bobb
- Ta det lung tanten, sa jag ser du inte att jag har ett barn här.
Hon varken hörde eller såg, förmodligen också beroende på åldern, fast kan ändå ge mig fan på att hon kört bil dit, utan fortsatte buffla likt en besatt.
Jag drog då tillbaka min lediga arm från bobb-kartongerna och delade ut en helt regelrätt knuff i ryggen, det påminde rätt mkt om när en hockeyspelare blir tacklad i ryggen en meter från sargen när hon trycktes mot hundrafyrtiokiloskillen som stod framför.
Hade jag vart pensionär och haft broddar så hade jag nog kört den här istället
Jag insåg då att jag höll på att bli en av dem, de hungriga hyenorna och drog mig tillbaka då jag fruktade för min sons liv i detta jävulska inferno.
Jag betraktade nu kaoset en bit från sidan och fick då syn på ett visningsex av bobben liggandes något avsides. Enkelt. Jag plockade åt mig bobben, hörde flera säga, den fick man ju inte ta, skrattade och gick till kassan.
Närmare kassan så var det en kö på cirka fyra kilometer till Wii-konsoler som dom sålde för 1999:-. Jag log inombords när jag förstod att folk förmodligen hade köat hela dan för den och dom ropade ut i högtalaren att Wii-konsolerna var slut och den kön knappt hade rört sig.
Denna happening skulle ske vid sjutiden på kvällen, så efter att ha innjutit ett frassemål med lökringar tillsammans med min familj så begav vi oss till varuhuset tjugo minuter i sju.
Tanken med att åka dit tjugo minuter innan var att vi i lugn och ro skulle kunna reka av vilka saker vi ville köpa, plocka på oss dom och sen gå till kassan klockan sju då priserna skulle börja gälla.
Väl inne i varuhuset märkte vi att ungefär 700 andra människor hade tänkt samma tanke fast förmodligen åkt dit redan tjugo i sju kvällen innan. Själv var jag fast besluten att köpa en bob, en snowracer eller snow-bobb som min kära flickvän säger, eller två ifall min son också ville ha en.
Upplägget var så att de hade en stapel med bobb-kartonger som de täckt med en pressening som skulle lyftas prick klockan sju. Jag uppskattade antalet bobb-kartonger till 30-40 st och kön på människor som ville ha en bobb-kartong till cirka 200st. Min 2-årige son som satt på min arm förstod att pappa skulle bli väldigt ledsen ifall han inte fick en bobb och manade därför på mig att försöka komma längst fram. Eftersom jag känner till detta varuhus som min egen ficka efter dagar av barnvagnshandlande och drömska promenader bland teknik-legot så gled jag osynligt in bakom en hylla och ut igen just framme vid bobb-kartongerna.
Alla var förväntasfulla när pressenningen avtäcktes
Klockan slog sju och personalen avtäckte presseningen med bobb-kartonger. En man som jag skulle uppskatta till sjuttioårs åldern var så ivrig att han kastade sig över högen och blev liggande uppe på kartongerna medans resten av mobben slet i dem som hungriga hyenor. Själv stod jag i tredje led och nådde precis fram så jag kunde lägga händerna och känna på de åtrovärda kartongerna. Dock var det en miss att ha min son på armen då jag skulle behöva bägge händer för att slita åt mig en kartong ur högen. Plötslig i ögonvrån ser jag en gråhårig tant som kommer i full fart från höger (hon satsade så hårt för att hon förmodligen visste att hon skulle dö av ålderdom innan hon kommit till kassan ifall hon inte satte fart) och trycker till min son som jag har på armen så att jag nästan tappar honom.
-Bobb, bobb..ahhhrrghh bobb
- Ta det lung tanten, sa jag ser du inte att jag har ett barn här.
Hon varken hörde eller såg, förmodligen också beroende på åldern, fast kan ändå ge mig fan på att hon kört bil dit, utan fortsatte buffla likt en besatt.
Jag drog då tillbaka min lediga arm från bobb-kartongerna och delade ut en helt regelrätt knuff i ryggen, det påminde rätt mkt om när en hockeyspelare blir tacklad i ryggen en meter från sargen när hon trycktes mot hundrafyrtiokiloskillen som stod framför.
Hade jag vart pensionär och haft broddar så hade jag nog kört den här istället
Jag insåg då att jag höll på att bli en av dem, de hungriga hyenorna och drog mig tillbaka då jag fruktade för min sons liv i detta jävulska inferno.
Jag betraktade nu kaoset en bit från sidan och fick då syn på ett visningsex av bobben liggandes något avsides. Enkelt. Jag plockade åt mig bobben, hörde flera säga, den fick man ju inte ta, skrattade och gick till kassan.
Närmare kassan så var det en kö på cirka fyra kilometer till Wii-konsoler som dom sålde för 1999:-. Jag log inombords när jag förstod att folk förmodligen hade köat hela dan för den och dom ropade ut i högtalaren att Wii-konsolerna var slut och den kön knappt hade rört sig.
Denna skönhet står nu i mitt garage, lägg märke till den otroligt läckra frontspoilern som med farvindens hjälp trycker ner fordonet mot marken och därmed ger en ökad snöhållning.
Bragdguldet har delats ut. Blev en skytt som jag inte vet vem det är i en sport som knappt är en hobby i ett OS som går två veckor efter OS.
Efter att ha hört motiveringen så kan jag inte annat än att hålla med.
Med en otrolig viljestyrka, att sitta i en rullstol med ett vapen och ändå inte skjuta sig själv, det är en bragd.
Nu väntar man bara spänt på vem som får Jerringspriset.
Kanske Marta.
För att som lesbisk inse det geniala att utöva lagsport där man dushar tillsammans och casha ut 100 papp i månaden för nåt som en åttaårig kille gör dubbelt så bra, så har hon vunnit folkets kärlek.
Efter att ha hört motiveringen så kan jag inte annat än att hålla med.
Med en otrolig viljestyrka, att sitta i en rullstol med ett vapen och ändå inte skjuta sig själv, det är en bragd.
Nu väntar man bara spänt på vem som får Jerringspriset.
Kanske Marta.
För att som lesbisk inse det geniala att utöva lagsport där man dushar tillsammans och casha ut 100 papp i månaden för nåt som en åttaårig kille gör dubbelt så bra, så har hon vunnit folkets kärlek.
Kommentarer
Postat av: GT
Hej LR, jag vill absolut inte förta din glädje över bobben men jag tycker att du för din sons skull ska ta bort spoilern. Den är bögig.
När man åker bob så ska snön spruta rakt i ansiktet så att man grinar av smärta och förfrysning. Så har det varit i alla tider och så skall det förbli.
Postat av: LoneRanger
Ja så är det nog. Får nog glömma sänkningsatsen och kjolpaketet jag hade tänkt köpa till den och i stället skala av den.
Postat av: Kungen
Briljant beskrivet julkaos.
Från en i Wii kön som aldrig tog slut.
I motsatts till Wii maskinerna.
Trackback
